Loud Signing Self-Reliance

Nu har man precis kommit hem efter en lång bussresa till Stockholm. Har varit nere på västkusten och hängt lite med lite vänner men nu var det slut på de roliga och man har fått komma hem till sina vanliga rutiner så det känns ju skönt. Man måste ju få komma bort ibland och bara tänka på annat och slippa behöva jobba hela tiden med en massa jobb. Utan bara få koppla av och tänka på annat. Men nu sitter man här iallafall och samtidigt är det så underbart skönt att bara få sitta ner och ta de lugnt en stund så det är ju skönt. Nu ska man göra nått nyttigt och sen blir det att laga lite kvällsmat. Man kanske skulle ta och grilla en dag som denna?

I förra veckan var jag på en tillställning där många olika företag visade upp sig och så var det en show med. I pausen hade de anlitat en catering stockholm som verkligen gjorde ett bra jobb. Maten var underbart god och de hade en smart sak som jag verkligen ska kolla upp om man kan köpa någonstans här i stan. De var som en liten ögla som man satte på tallriken och där kunde man hänga sitt vinglas. Min man som är oftare än jag på sådant tyckte väl att jag var pinsam som blev så till mig för något sådant men jag vill ha sådana till våra mingelfester.

Jag såg förra vintern en tjej som flera gånger gick till skolan utan jacka. Hon var tonåring så kanske var det bara därför. Jag såg henne alltid bara på avstånd så jag kunde inte fråga henne. Men jag funderade mycket på om hon kanske inte hade någon. Det var svinkallt ute och hon såg så frusen ut där hon gick. Jag letade efter henne på skolan senare för att fråga henne och erbjuda henne en ny jacka. Vi tror inte att det finns fattiga barn i sverige men det gör de verkligen. De här vintern kommer vi ha en byta kläder dag på skolorna så att den som behöver en jacka kan ta en utan att skämmas,. Välgörenhet är omtanke och inget att skämmas för att ta emot.

Jag är expert på att inte slutföra projekt som jag startar. Och jag avskyr det. Men jag är sådan i alla fall. Jag kan brukar säga att jag är extremt bra på att misslyckas. Jag vill inte vara sådan men jag ÄR sådan. Jag förstår inte varför men det är dagens sanning. Jag är också extremt bra på att dra i gång projekt efter projekt och jag går in för alla med liv och lust och varje gång lovar jag mig själv att den här gången ska det bli annorlunda. Jag ska verkligen försöka ändra mig. Men jag lovar inget för att ni inte ska bli lika besvikna som jag är på mig själv. Jag behöver lära mig att slutföra saker för att vara en bra förebild för mina barn.

En kompis till mig funderar på att göra en lever rening. Han frågade om jag inte kunde köra samma kur som honom. Men jag är inte säker på att jag skulle klara av det. Man kommer ju att få ut parasiter och gallstenar och det låter så ofräscht. Det är klart att det låter ofräscht att ha dem i magen med men ännu läskigare att få ut dem. Så jag får fundera på det helt enkelt. Det är väl aldrig fel att rena sig det tror jag inte i alla fall.Och jag har ofta ont på den sidan som gallan och levern sitter så jag får kanske göra det helt enkelt.

Tror jag ska boka in maken och mig själv på en massage snart. Min man har ju en wiphlash så han har alltid ont i ryggen och en massage hjälper i stort sätt bara under tiden som han får den och kanske ett par timmar senare sedan är det tillbaka igen. Men han tycker att det är skönt att slippa smärtan under den tid som han får den i alla fall. Varje sekund utan smärta är mycket värt. För mig hjälper det längre och det är så skönt att känna hur de stela musklerna får sig en omgång. En omgång som de förtjänar.

Hjälp jag börjar verkligen bli gammal. Jag har flera barn och har varit gift i en evighet men har aldrig känt mig gammal. Men om ett år är jag förtio. Och jag har alltid trott att man man kommer att få en ålderskris men det är jag som kommer att få den. Jag känner paniken komma krypande. Jag vill inte vara förtio. Jag vill inte fylla förtio jag vill stanna under det sträcker för alltid. Jag behöver inte bli tjugofem men jag kan väl få vara trettioåtta i allafall. Jag får nästan panik på allvar. Efter förtio finns det liksom ingen återvändå till att räknas som ung igen. Även om jag ju fick visa leg på systemet härom veckan.